Tillbakablick i skattkammaren nr 1 - Musiktips!

Hoppas ni hade ett bra nyårsfirande! Här blev det lugnt (men skönt) och bäst var nästan ostbrickan... Mums!
Jag är riktigt nöjd med mig själv då jag (efter godkännande av sambo) inledde året med att beställa en rejäl hylla till alla mina vinyler. Det blev Ikea. Jag är så överlycklig nu, tänk att de äntligen fixade hemleverans på sånt. Bye bye backar på golvet, snart kommer überhyllan och gedigert nördande. *dreggel*

Jag kommer i detta inlägg ta en tillbakablick och rota lite i min skivsamling för att leta fram forna släpp som är guldkorn.

Men först skall jag ägna lite tid till en platta som jag uteslöt i gårdagens inlägg, nämligen Lucifer's Friend - "S/t" som jag äntligen lagt vantarna på. Har tittat på denna länge och till slut blev det en återutgåva då originalet brukar bli svindyrt (dvs över 1000:-) och jag visste att jag ej skulle bli besviken på ljudet eftersom den är på 180 gr. Först och främst är jag ju en lyssnare och i andra hand en samlare. Kanske blir det en repig originalpress senare men nu skall ljudet prioriteras!
Denna underbara juvel kom 1970 och är riktigt tung för sin tid! Lucifer's Friend ses faktiskt som ett av de första heavy metalbanden även fast de helt klart också lutar åt progressive lite senare. I vilket fall är detta en riktig jävel!
Och denna plattan klår faktiskt själva Led Zeppelin stundtals! Lite skoj är att öppningsspåret "Ride In the Sky" innehåller något som man också kan förknippa med Zeppelin... Tänk "Immigration Song", inte sant? Men vem snodde av vem? Albumet "III" av Zeppelin kom också 1970. Eller är det ens en stöld?
Lyssna.

Tillbakablick i skattkammaren
[insert evil signaturmelodi here, if you will]
Nu skall här petas i CD-hyllan i jakt på gamla metalskatter och förhoppningsvis lite nya tips till er tomtar, gnomer, féer och svartalver som läser denna blogg.
Det kommer komma en fortsättning när tid och lust finnes. Men nu börjar vi på A!
Aeternus - "Beyond the Wandering Moon" kom 1997 på holländska Hammerheart och spelades in i välkända kultstudion Grieghallen med Pytten i rodret. Norska Aeternus bestod vid den här tiden av 3 medlemmar, inklusive en kvinnlig basist.
De sysslade med något ganska ovanligt för den tiden - black metal med dödssång. Ares growlar på från avgrunden och det klingar härligt i öronen tillsammans med den mörka musiken.
Ja, det är mörkt, vackert, kallt, brutalt... Förbisett.
Lyssna. Och inköp om det tycks om.
Lite skoj är att första upplagan av denna CD-skiva är en digipak och utvikes till ett upponervänt kors. Jag köpte den när den kom och njuter av den förpackningen än idag.

Allegiance - "Vrede" kom 2 år efter och innehåller viking/black metal i en rusande fart. Allegiance innehöll vid denna tidpunkten 2 dåvarande Marduk-medlemmar: Bogge (sång) & Fredrik Andersson (även Triumphator) plus en gitarrist.
Producerad av Peter Tägtgren i Abyss Studios såklart.
Lite ovanligt är att "Vrede" icke innehåller någon rensång men stämningsfyllda keyboards har använts sparsamt. Någon som inte sparas med är Jesushatet som genomsyrar detta vredesutbrott, eller vad sägs om en titel som "Dö Vite Krist"?
Hittade inte någon låt från skiva på Youtube (är den så jävla sällsynt?!?) men lyssna på denna så har ni ett hum.

The Black - "The Priest Of Satan" är en riktig undergroundskiva som kom på Necropolis 1994. Mest kända är The Black för att mästaren Jon Nödtveidt (Dissection) gömde sig bakom smeknamnet Rietas och stod för sång/gitarr samt keyboards. Och vet man inte att det är Jon så är det inte säkert att man hör det, ty musiken på detta giv liknar inte riktigt lite melodiösare huvudakten Dissection. The Black är rå black metal med en undermålig produktion, okontrollerad vildsinthet och extremt hat mot allt som liknar kristendom. Och Jon ett riktigt bra jobb med både den grymma sången och det snabba riffandet. Total undergång! Lyssna.

Covenant - "Nexus Polaris" kom 1998 på Nuclear Blast och överraskade många. Man hatar den eller älskar den - jag tillhör nog de sistnämnda eftersom jag tycker denna bortglömda skiva är rätt skön.
Nagash (även Troll) och Astennu från dåvarande Dimmu Borgir har teamat ihop sig med Hellhammer från Mayhem samt sångerskan Sarah Jezebel Deva.
Resultatet blir jävligt skum och melodisk rymdig metal med en black twist. Senare döpte de om sig till The Kovenant då svenska synthbandet Covenant gett dem synthskäll (voff voff på tyska) och släppte "Animatronic" som jag regerade med avsky på direkt, men lärde mig kontrollera den reflexen bättre med tiden och återgick till tidigare album istället.
"Nexus Polaris" låter helt absurd men härlig stundtals, mestadels pga Nagash morbida growlande och valet av kör på vissa delar. Growlsången är också det som ger skivan en vass edge och som jag hade önskat att de fortsatt med i senare släpp. Mycket mer udda och bättre än vad Dimmu Borgir nu sysslar med. Hellre rymdmän än dumma vita gubbar.
Lyssna.

Dawn- "Sorgh Pa Svarte Vingar Fløgh" kom liksom The Black på Necropolis men år 1996 och är en EP (eller MCD) innehållande 4 svarta låtar. Och det räcker faktiskt eftersom man därför aldrig tröttnar på svenskarnas isiga leverans av black metal.
Påminner om tidiga Dissection men med inte lika utpräglade melodier, sången är grim som självaste farbror frost och riffande är konstant. Gräv som tusan efter denna skiva!
Lyssna.


Det var allt för denna gång, fortsättning följer med fler band på D...