Efter några lyssningar...

...så kan jag verkligen säga att "Asylum" med Morne är en av de bästa skivorna detta året.

Jag vill egentligen lyssna på den hela tiden men tvingar mig själv att lägga på lite andra skivor så jag inte förlyssnar mig och förstör plattan, för ibland kan man ju få nog (?).

Jag var lite smått bekymrad över att jag inte skulle få känslan jag hade hoppats på när jag drog hela skivan för första gången men tji fick jag då den satte sig direkt. Jag tror generellt att ju mer man lyssnar på den så desto mer detaljer dyker det upp men ändå tycker jag att jag kommer in i musikväggen direkt och blir som hypnotiserad. Bäst är det ju med hörlurar och med dystert väder utanför, som för att förstärka det musikaliska regnet. För detta är ingen bakgrundsplatta som man spelar när man har lite folk på besök, "Asylum" kräver att man lyssnar på varje låt och inte pratar sönder denna skatt.

Vad kallar man musiken då, tro? Kalla den vad du vill - sludge: doom: post-punk: post-metal: hardcore: med 70-tals vibbar? - men det är en härlig blandning. Och varje instrument tar sin plats. Och i detta fall tar keyboarden alldeles lagom mycket plats. I så många andra fall tar den över musiken och dränker tyngden av gitarrerna eller basen men inte här, keyboards används för att stärka den dystra stämningen och inget mer. Perfekt.

Man kan skriva så mycket, mycket om hur intelligent och samtidigt så tung "Asylum" är men alla ord är för få. Så jag säger: Fullpoängare. Den fick mig att beställa allt Morne tidigare gjort samt hälften av deras merch. Fort som fan. Bara för att Morne är så satans bra.