Black metal CDs and nature

I'm back with a few more goodies from my CD-collection, this time some black metal.

Tulus - "Pure Black Energy"

1996

This must be the worst album cover in black metal ever! Just look at it! Braids, those clothes, and that haircolour!

I remember finding this in a small shop in Jönköping or somewhere and just going "hmmm, what?!" but at the same time I had a feeling that this was something good.

And back then, in 1996, I'd buy most that seemed interesting and was from Norway so... ;)

This is the first album from Tulus who had recorded 3 demos before this got released, and it's a really good piece of black metal. It really sounds norweigan (gut, gut) and is quite groovy but still not nice as in sweet at all. Cruel.

This CD is a bit rare now, and I am glad I've got the original although a LP would be even greater. ;)

I haven't heard any of their later albums sadly, but they formed the group Khold later. I really like them, as you can tell by my blog's name - Blod og krek instead of "blod og blek" from the album "Krek" which is a slow but grim album.

Also the drummer Sarke has the project SARKE, which I have written short of before as well.

Wish I had found the track "Cold" somewhere instead of this because that song is ripping, but "Sisters of the Night" will do.

Gehenna - "Seen Through the Veils of Darkness (The Second Spell)"

1995

This is Gehenna's second album and a great one at that. I'd kick myself in the nuts for not having their first album, but then I remember I lack nuts so... How can I not have the debut?

Maybe I, back in the day, was satisfied with this. I bought this for 49 swedish kronor and it's well wlorth it and more!

Again, this is from Norway and I remember finding the cover somewhat eerie and the CD itself has alot of skulls, from a catacomb, on it so I thought "hell yeah!" and bought it. Inside there are some really nice bandphotos, with the members wearing masks and also the cult corpse paint. The masks point to that Gehenna here is a bit theatrical and that is very true, the black metal is very atmospheric but also creepy and heavy. It really is a perfect mix of the mystical and aggressive, together with other bands like Emperor and maybe Limbonic Art.

"Lord of Flies":

Sear Bliss - "The Arcane Odyssey"

2007

One day in 2007 this CD came along with my mail, and I still have no clue where it comes from. I know that it was free. Maybe I won it at some contest, Cthulhu knows that I won some really nice music stuff a few years back (a signed Mortiis LP anyone?). It took a while until I really listened to it, as I got curious of the fact that Sear Bliss uses trombone, trumpet and flutes on this record. And that is not all, there are plenty of more untraditional metal instruments. They are from Hungary and that is very much a part of their musical roots.

What genre is this then? Black metal! But sometimes it's hard defined. The music on this sixth album is varied and is borh heavy, melodic and symphonic. It's like a trip into a black space together with Vlad Tepes. Or Attila the Hun. That's all I can say.

My plants are still alive and craving some meat, but the spring hasn't yet come in full bloom and therefore there are not much insects flying around here at home. Just a few spiders. And as I promised, here are some photos of my new plants named Leatherface, Freddy Krueger, Hannibal Lecter, Michael Myers and Pennywise. >:)

First and only spider caught after the first day, Freddy Krueger was fast!

The four new ones.

Hannibal looking cruel. It will trap the flies with these tentacles that has sticky drops at the end of the little "hairs".

Cleaned balcony means time for flowers, and Zeus looks very content with the result.

I took a little walk one sunny day.

Sun was shining strong.

Immortal in my headphones, on top of the mountain, standing on a cliff overlooking the lake.

Beautiful nature, so gorgeous when it's waking up...

Wolves In The Throne Room live i Göteborg

Jajamen, i lördags kom Wolves In The Throne Room till Göteborg, närmare bestämt Truckstop Alaska! Något jag sett fram emot länge, och som jag befarade att jag skulle missa på grund av en rejäl förkylning som gjorde mig rätt oengagerad i allt under veckan. Men envisheten vann och jag släpade med min sambo för en rejäl dos magisk black metal.

Förband var intressanta och udda Wolvserpent som bestod av ett par - en trummande och violinspelande kvinna och karln som skötte gitarr och sång. Innan spelningen brände de salvia och tände ljus och då började jag trivas rejält. Sen drog de igång deras ovanliga och långsamma och upprepande suggestiva doom, utan bas (precis som Dark Castle), och spelade några riktigt långa låtar tills de plötsligt bestämde sig för att det fick vara nog och slutade. Och det var precis lagom långt gig tycker jag, då det kan vara svårt att behålla fokuseringen på scenen under längre tid med bara två personer som stimulerar ens öron och ögon. Vackert var det dock när Brittany reste sig från trummorna och spelade violin till spännande ljudeffekter. För övrigt var det riktigt imponerande hur hon hanterade trummorna, så hängivet och tungt att mina tankar flöt iväg till spelningen med Earth jag såg på Nefertiti och mindes Adrienne Davies intensiva spelande, Brittanys metod påminde om detta fast det var mycket, mycket tyngre.

Musiken från DJ-båset under kvällen valdes tydligen av bröderna Weaver och det tillfredsställde i alla fall mina öron då det var mycket black metal och lite folkig musik, hörde bland annat Wardruna som är en favorit här hemma när det kommer till lugnare meditativ udda musik. I övrigt var det mycket folk på Truckstop, och lite mer äldre publik än under Blood Ceremony - vilket gladde mig så jag inte känner mig som Gandalf den grå. ;)

Och det är klart, en lördag drar ju mer folk än en tisdag och vargarna drog verkligen full lokal.

Glad i hågen och med en Newcastle i näven, drog jag mot merchbåset som var fullt till bredden av tröjor och skivor och jag siktade glatt in mig på "Diadems of 12 Stars" på trippel-LP och nya "Celestial Lineage" på dubbelvinyl, då jag saknade dem båda. Senare blev det också en turnétröja eftersom jag varit så duktig att inte handlat några fler skivor under Göteborgsvistelsen. ;)

Så var det dags för Wolves In The Throne Room. Två ljuslyktor på scenen och fem stycken snygga, enkla och effektiva bakgrunder (som en uppdelad backdrop ungefär) föreställande skog med olika djur. När det dunkla blåa ljuset tändes mot dem fäste jag min blick på vargen och ugglan och blev som hypnotiserad när musiken kom igång. WITTR var verkligen duktiga på att hitta det hänförande i enkelheten - gula lampor mot trumsetet, det fladdrande stearinljuset i lyktorna, de små blåa lamporna de tände på gitarrerna som fick gitarrhalsarna att lysa upp lite mystiskt. Och mängder med rök. De rätt småväxta bröderna imponerade stort, Aaron trummade som en arg gud och Nathan attackerade mikrofonen vid det frustrerande skrikandet. Jag tyckte de lyckades bra med att förmedla sin musik, även fast jag stod och blundade nästan halva konserten, eller kanske just därför. Jag blundade inte för att de var tråkiga att se utan för att de är suggestiva, om man vill kan man hamna i en slags trans och vandra in i en mörk skog tillsammans med musikerna, hitta det instinktiva och primitiva inom sig själv och för en stund förkasta allt modernt och verkligen känna sig som den hedning man innerst inne är.

Så etiketten "ekologisk black metal" är inte för inte.

Spelningen höll på i lite mer än en timme, kanske närmare en och en halv, och den väckte något i mig som ibland går i dvala - intresset för nutida black metal. Eftersom jag lyssnat på denna genre i ungefär 15 år nu så tappar jag ofta intresset för det som händer nu, fastnar för väldigt få nya skivor men Wolves In The Throne Room väckte det och jag är grymt glad att jag äntligen såg dem live då man kanske inte får någon ny chans.

För det nya och förmodligen sista albumet är ett mästerverk.

Jag tyckte om "Stained Glass Revelations" med Negative Plane, som ju också är amerikanska, och nu har jag hittat något som känns ännu mer. Kallt, rått, vackert, primitivt, nytt, gammalt, mossigt, argt och ja...

"Celestial Lineage" och Wolves In The Throne Room knyter ihop allt.

Det jag som satt och lyssnade på Emperor, Burzum, Darkthrone för först gången och blev för all tid vilse i de mörka skogarna - och det jag som idag egentligen hör hemma i precis samma skogar. Det får mig att tänka mycket på hur tacksam jag är för att jag vårdar mitt musikintresse, expanderar det till färggladare trakter (skogarna som det progressiva skapar) men aldrig tappar det som till så stor del är jag. Nej, aldrig i livet att jag tänker offra den delen.

Så jag slänger på "In The Nightside Eclipse" efter WITTR och ger mig ut på ännu en mörk resa.

Hoppas att ni känner likadant om musik...

At the Heart Of Winter - black metal style...

Igår snöade det på rejält här i lilla Skövde. Vad görs då om man sitter inne?
Självklart bestämde jag mig för att det var dags att plocka fram favoritskivan med Immortal, nämligen "At the Heart Of Winter"!
Det är en fruktansvärt bra platta av Abbath & co!
Säga vad man vill om omslaget samt bandfotona (haha!) men jag vågar säga att det är ett av Immortals mästerverk. Landskap av frost och den mörka horisonten skymtar knappt bakom alla karga bergstoppar. Detta är kyla. Mörker. Och hypnotiserande norsk jävla black metal.
"Where Dark And Light Don't Differ"!

Väl inne i mitt hypnotiska vinterlandskap fortsatte jag med ytterligare sköna plattor. Jag delar med mig av några av dessa då jag kom fram till att det var en av de bästa "spellistorna" jag haft på länge. Vinyl that is.

Jag kände att Darkthrone kallade mig och därmed slängdes "Ravishing Grimness" på vinylspelaren. Underskattad skiva. Fortfarande bra stämning och det levereras black metal men med en smak av någonting annat. Det är rått. Som Darkthrone alltid varit och alltid kommer att vara. "Lifeless".
Nocturno Culto låter fortfarande bra. Fenriz trummar på som han brukar. Alles gut.
Det var så mysigt med lite Darkthrone så nyare "Too Old Too Cold" fick åka ett varv eller två på spelaren också. Självklart en vit fin skiva. "Graveyard Slut" är given.

Sedan var det ju bara att fortsätta med ett till norskt mästerverk. Det kändes helt rätt att hypnotiseras av en av mina absoluta favoritalbum genom tiderna "Filosofem" med Burzum. Hynotiskt ja! Efter denna platta gick det utför tills nyaste "Belus" men "Filosofem" är en riktig pärla, primitiv och fruktansvärt rå men samtidigt inte alls traditionell black metal. Annorlunda sång. Men fortfarande finns det en stor dos av desperation där. Och hat. Och en kamp mellan ljus och mörker. Herregud, detta är verkligen en vinterskiva. "Dunkelheit".

Om man hade fortsatt att lyssna för evigt, tills natt blev till dag hade det varit ganska bäst att ha fortsatt med Deathspell Omega - "Si Monumentum...", Summoning - "Dol Guldur", Emperor - "In the Nightside Eclipse", Mayhem - "De Mysteriis Dom Sathanas", Enslaved - "Eld" osv, osv...

Idag har jag hämtat hem en bunt skivor igen och fortsatt lyssnandet med bland annat Nokturnal Mortum - "Goat Horns" som jag hittade för ca en 20 spänn i originalpress, jäj. Övrigt blir det en massa konstigheter mellan brödbaket jag och kära sambon nu sysselsätter oss med. För äntligen har jag fått hem soundtracket till Suspiria! Med pop-up. Hysteriskt underbart. 180grams fasa.

Och en annan pärla som slank med är Brainticket. Icke heller det metal men flummigt och underbart. "Psychonaut" är skön, lite sjuk och ganska syr(l)ig. Och väldigt 70-tal.

Om några veckor börjar det närma sig en konsert jag ser fram emot... Kanske förflyttar sig hela Göteborg till yttre rymden? Det kommer bli långt ifrån hård metal. Men kommer nog bli jädrans bra ändå. :)