Tillbakablick i skattkammaren nr 1 - Musiktips!

Hoppas ni hade ett bra nyårsfirande! Här blev det lugnt (men skönt) och bäst var nästan ostbrickan... Mums!
Jag är riktigt nöjd med mig själv då jag (efter godkännande av sambo) inledde året med att beställa en rejäl hylla till alla mina vinyler. Det blev Ikea. Jag är så överlycklig nu, tänk att de äntligen fixade hemleverans på sånt. Bye bye backar på golvet, snart kommer überhyllan och gedigert nördande. *dreggel*

Jag kommer i detta inlägg ta en tillbakablick och rota lite i min skivsamling för att leta fram forna släpp som är guldkorn.

Men först skall jag ägna lite tid till en platta som jag uteslöt i gårdagens inlägg, nämligen Lucifer's Friend - "S/t" som jag äntligen lagt vantarna på. Har tittat på denna länge och till slut blev det en återutgåva då originalet brukar bli svindyrt (dvs över 1000:-) och jag visste att jag ej skulle bli besviken på ljudet eftersom den är på 180 gr. Först och främst är jag ju en lyssnare och i andra hand en samlare. Kanske blir det en repig originalpress senare men nu skall ljudet prioriteras!
Denna underbara juvel kom 1970 och är riktigt tung för sin tid! Lucifer's Friend ses faktiskt som ett av de första heavy metalbanden även fast de helt klart också lutar åt progressive lite senare. I vilket fall är detta en riktig jävel!
Och denna plattan klår faktiskt själva Led Zeppelin stundtals! Lite skoj är att öppningsspåret "Ride In the Sky" innehåller något som man också kan förknippa med Zeppelin... Tänk "Immigration Song", inte sant? Men vem snodde av vem? Albumet "III" av Zeppelin kom också 1970. Eller är det ens en stöld?
Lyssna.

Tillbakablick i skattkammaren
[insert evil signaturmelodi here, if you will]
Nu skall här petas i CD-hyllan i jakt på gamla metalskatter och förhoppningsvis lite nya tips till er tomtar, gnomer, féer och svartalver som läser denna blogg.
Det kommer komma en fortsättning när tid och lust finnes. Men nu börjar vi på A!
Aeternus - "Beyond the Wandering Moon" kom 1997 på holländska Hammerheart och spelades in i välkända kultstudion Grieghallen med Pytten i rodret. Norska Aeternus bestod vid den här tiden av 3 medlemmar, inklusive en kvinnlig basist.
De sysslade med något ganska ovanligt för den tiden - black metal med dödssång. Ares growlar på från avgrunden och det klingar härligt i öronen tillsammans med den mörka musiken.
Ja, det är mörkt, vackert, kallt, brutalt... Förbisett.
Lyssna. Och inköp om det tycks om.
Lite skoj är att första upplagan av denna CD-skiva är en digipak och utvikes till ett upponervänt kors. Jag köpte den när den kom och njuter av den förpackningen än idag.

Allegiance - "Vrede" kom 2 år efter och innehåller viking/black metal i en rusande fart. Allegiance innehöll vid denna tidpunkten 2 dåvarande Marduk-medlemmar: Bogge (sång) & Fredrik Andersson (även Triumphator) plus en gitarrist.
Producerad av Peter Tägtgren i Abyss Studios såklart.
Lite ovanligt är att "Vrede" icke innehåller någon rensång men stämningsfyllda keyboards har använts sparsamt. Någon som inte sparas med är Jesushatet som genomsyrar detta vredesutbrott, eller vad sägs om en titel som "Dö Vite Krist"?
Hittade inte någon låt från skiva på Youtube (är den så jävla sällsynt?!?) men lyssna på denna så har ni ett hum.

The Black - "The Priest Of Satan" är en riktig undergroundskiva som kom på Necropolis 1994. Mest kända är The Black för att mästaren Jon Nödtveidt (Dissection) gömde sig bakom smeknamnet Rietas och stod för sång/gitarr samt keyboards. Och vet man inte att det är Jon så är det inte säkert att man hör det, ty musiken på detta giv liknar inte riktigt lite melodiösare huvudakten Dissection. The Black är rå black metal med en undermålig produktion, okontrollerad vildsinthet och extremt hat mot allt som liknar kristendom. Och Jon ett riktigt bra jobb med både den grymma sången och det snabba riffandet. Total undergång! Lyssna.

Covenant - "Nexus Polaris" kom 1998 på Nuclear Blast och överraskade många. Man hatar den eller älskar den - jag tillhör nog de sistnämnda eftersom jag tycker denna bortglömda skiva är rätt skön.
Nagash (även Troll) och Astennu från dåvarande Dimmu Borgir har teamat ihop sig med Hellhammer från Mayhem samt sångerskan Sarah Jezebel Deva.
Resultatet blir jävligt skum och melodisk rymdig metal med en black twist. Senare döpte de om sig till The Kovenant då svenska synthbandet Covenant gett dem synthskäll (voff voff på tyska) och släppte "Animatronic" som jag regerade med avsky på direkt, men lärde mig kontrollera den reflexen bättre med tiden och återgick till tidigare album istället.
"Nexus Polaris" låter helt absurd men härlig stundtals, mestadels pga Nagash morbida growlande och valet av kör på vissa delar. Growlsången är också det som ger skivan en vass edge och som jag hade önskat att de fortsatt med i senare släpp. Mycket mer udda och bättre än vad Dimmu Borgir nu sysslar med. Hellre rymdmän än dumma vita gubbar.
Lyssna.

Dawn- "Sorgh Pa Svarte Vingar Fløgh" kom liksom The Black på Necropolis men år 1996 och är en EP (eller MCD) innehållande 4 svarta låtar. Och det räcker faktiskt eftersom man därför aldrig tröttnar på svenskarnas isiga leverans av black metal.
Påminner om tidiga Dissection men med inte lika utpräglade melodier, sången är grim som självaste farbror frost och riffande är konstant. Gräv som tusan efter denna skiva!
Lyssna.


Det var allt för denna gång, fortsättning följer med fler band på D...

Eargasms 2009-2010 del 1

Nyligen släppte norska kungarna Immortal sin första DVD "The Seventh Date of Blashyrk" och det är filmat från Wacken 2007. Inget extramaterial eller bonusskit här inte! Det är hela spelningen på DVD samt CD och that's it.
Men det är en riktigt skön spelning och brutalt bra ljud (rattat av Peter Tägtgren, suprise!). Abbath är i sitt esse och kör till och med lite krabbgång vid några tillfällen...
Denna DVD är ett måste!

Och när Immortal ändå är på tapeten så vill jag skriva om några få av skivorna som släppts 2009-2010 som jag byggt altare till och dyrkar regelbundet.
En av dessa är just Immortals nyaste "All Shall Fall" som jag väntade på så länge! Jag tillhör skaran som inte blev besviken då denna skivan kom och förvandlade allting till isig vinter. Nej, tvärtom så tyckte jag om den direkt men har kommit att känna ännu mer för den ju fler lyssningar. Och nu är jag nog snart uppe i närmare 100?

Jag blev djupt besviken då Immortal för X antal år sedan meddelade att de skulle splittras och inte längre göra musik. Vad då, skall portarna till Blashyrk för evigt smällas igen och vintern drivas bort? Jag fattade det inte. Jag försökte ta till mig Abbaths "nya" projekt I men det var inte samma sak. Jag blev varvade skiva efter skiva. Klängde mig fast vid favoriten "At the Heart of Winter" och försökte bevara Immortals kyliga musik.
Efter många år kom det: "Vi spelar in en ny platta som kommer släppas..." - Ja!
Och det var ingen besvikelse. De öppnade Blashyrk, visade till och med portarna på omslaget, och det med infernaliska toner och väckte självaste isgudarna! Den thrashiga black metallen från Bergen är åter. För hur kan man klara en vinter utan Immortal vid sin sida?
Stäng nu aldrig Blashyrk... Mighty Ravendark!

Ett band som dock aldrig igen kommer återuppstå är Dissection. Hail the Metal of Death!
Till minne av Jon släpptes dock "Live Rebirth"-spelningen äntligen på LP. Den har alltså tidigare kommit som DVD men nu kom det två olika vinylversioner, en amerikansk och en mycket bättre europeisk. Jag satsade på den sistnämnda dubbel-LP:n med poster. Limiterad i 1000 ex i antingen röd eller svart vinyl och jag norpade åt mig den röda versionen. Helt okej ljud och sagolik stämning. Man blir euforisk om man tar sig tid att lyssna ordentligt och utan distraktioner. En av våra katter håller med och verkar passa på att meditera när hon hör denna live-skiva.

Ännu en återkomst bör härmed nämnas: Burzum med "Belus". Jag trodde Varg skulle göra mig besviken, trodde att han tappat stinget alla dessa år i fängelset, trodde att han börjat dyrka tysk synth för mycket efter de senaste pling-plong-skivorna (som inte gillas så mycket!) men ack så fel jag hade. För med "Belus" tar Vikernes några steg tillbaka och hamnar mellan "Hvis Lyset Tar Oss" och "Filosofem" vilket passar mig utmärkt då jag älskar dem båda.
Detta är hypnotisk black om något.
http://www.youtube.com/watch?v=5jsmFP1mDJk
Vinylen utkom först i vitt och därmed limiterad. Den var extremt förbokad men då jag var snabb lyckades jag få en kopia. Och tur är väl det för efter bara ett par veckor såldes den vita versionen dyrt på Ebay och bara den svarta fanns kvar från olika distros.


"Lawless Darkness av Watain har ju nästan tjatats sönder. Vilket hype det blev när detta alster skulle släppas! Men visst inköpte jag den, och det är en fin version som Norma Evangelium Diaboli har plockat ihop. Trippelgatefold. 2LP. Fin bok. Poster. Morbid konst av polsk konstnär. Javisst.
Och bra musik. Men är det något fel på mig då jag föredrar den lite hårdare "Sworn to the Dark"? För jag verkar vara den enda.
Kanske behöver lyssna in mig mer men jag har liiiite svårt för att det blev så himla mycket prat runt detta släpp.
Watain är bra. Men glöm för helsike inte att Dissection är de främsta gudarna.


Och än är ju inte året slut så det kommer fler bra släpp. Och självklart finns det mer bra i samlingen som jag glömt nu.

Vinylsamlingen

Så hade jag lovat mig själv att fota lite av mina vinyler och lägga ut här.
Ha tålamod med mig, ty det är mest för mig egna nördiga skull som jag gör det, eftersom man börjar bli lite senil då man närmar sig 30. ;)

Idag fick jag äntligen hem min kära Dissection - "Storm of the Lights Bane" på LP (som ni ser på bild)!
Ingen återutgåva alltså. utan första släppet. Skönt då man nästan spelat sönder den på cd.
Detta är absolut en av mina favoritskivor genom tiderna och det är så otroligt skönt att äntligen få lyssna på hur den låter i ett annat format än digitaliserat.

Armagedda

Återigen har det gått för lång tid sedan jag skrev, jag måste skärpa mig i detta.
Men försök att se det från den ljusa sidan - jag har ägnat mycket av tiden till att lyssna på musik, främst på vinyl. Och letat efter ny musik såklart.
Har fått tag i Armagedda - "Ond Spiritism", vilket är en skiva som jag blev förälskad i direkt. Egendomlig lite långsam black metal på gammelsvenska med en riktigt mörk charm och konstiga kyrkklockor. En ny favoritskiva alltså! Så den är väl värd att kolla upp.
Nästa projekt blir att någon gång försöka få tag i den på vinyl. Nyligen fick jag nos på en men valde att tipsa min sambos bror om den så han kunde gå först i tur med inskaffandet.



Vidare så har jag hittat ännu mer vinyl, väntar bland annat på en originalpress av Dissection - "Storm of The Lights Bane" som borde komma i veckan. Härligt att äntligen få höra denna underbara klassiker på LP!
En skiva som inte hör till i black metal-kategorin är "Night Is The New Day" med Katatonia, som släppts i 2-LP limited edition i 1000 kopior av deras skivbolag Peaceville och som jag har beställt också.
En lugn dag skall jag plocka fram kameran och fota lite av mina nya och gamla dyrgripar och lägga ut dem här till allmän beskådning.

Och - snart skall recenseringen börja på allvar. Jag kommer bland annat att dissekera den nya fullängdaren av Dark Funeral. Och mycket mer.