I Sverige fick vi i tisdags finbesök från Kanada minsann, nämligen Blood Ceremony som gjorde ett stopp på Truckstop Alaska i Göteborg. Det var dessutom den enda Sverigespelningen och väldigt intimt då det trots det goda utrymmet i lokalen är en ganska liten scen.
Ynka 80 spänn i inträde och att de ställde in i Stockholm förra gången lockade mig så jag begav mig trött till den trevliga men regniga storstaden för att avnjuta lite ockult rock. Av Jex Thoth, The Devil's Blood och allt vad det nu heter som gör liknande musik är Blood Ceremony mina absoluta favoriter och har varit det sedan jag hörde den självbetitlade debuten för några år sedan. Köpte första pressen på vinyl av en bekant då och var inte sen med att förboka andra plattan "Living With The Ancients" som fortsätter deras ockulta resa och erbjuder ett tyngre ljud och bättre produktion. Så...
Blood Ceremony intog scenen, basisten hade tagit av sig skorna, gitarristen i en snygg Pentagramtröja och sångerskan i en klänning med fransar på armarna likt Ozzy på Vol. 4. :)
De började med någon slags härligt och psykedeliskt intro och sen bröt helvetet loss rejält och det blev en riktigt svängig och hård spelning! De är verkligen ett liveband. Musiken blir så mycket tyngre och man kan inte väjja sig från deras härliga blandning av Black Sabbath och Jethro Tull! Live känns det inte alls lika poppigt som jag tycker The Devil's Blood ibland ägnar sig lite väl mycket åt utan istället väldigt doom.
Trummorna och basen låg hela tiden längst fram och mullrade och vilken rytmsektion de har, jösses! Stod längst fram och iakttog den barfotade basisten som blev helt inne i musiken och rockade loss totalt och sångerskan Alia släppte också loss och fångade ens uppmärksamhet med dramatiska gester och sitt orgelspelande samt flöjtspelande. Så härligt.
Trots lite problem med att få igång deras monitorer så flöt spelningen på jättebra och låtarna gled in i varandra. De spelade en ny låt, som ni kan se på setlisten nedan, och den lät väldigt bra med sköna hårda flöjtpartier.
Jag är grymt nöjd med att jag släpade mig iväg och såg detta underbara band! Samtliga medlemmar var mycket trevliga och jag fick trummisens ölindränkta setlist. När jag blygt undrade om de kunde signera den snygga "skräck á la 70-talet"-turnéaffischen sken gitarristen upp och gav mig en kyss på handen. Så glad blev han att nån bröt isen och tyckte att de gjorde ett bra jobb antar jag, haha. :)
Jag gick nöjd ut i den kalla och blåsiga höstnatten med ringande öron och en poster som nu hänger fint i sovrummet. Och nu älskar jag nya skivan ännu mer, för man gör väl det när man vet att de jobbar häcken av sig för musiken och fansen.
Så, jag bjuder på lite bilder från kvällen!
Trasig och ölig setlist som numera sitter under Mikael Åkerfeldts setlist:
Signerade postern, som jag behandlade som ett litet skört barn:
Och så måste vi ju slänga med en låt också, som de tyvärr inte spelade men som är hysteriskt bra och representativ.
